Allmänna kommentarer om redogörelsen
Bildningsalliansen anser att redogörelsen om behoven av att reformera integrationsfrämjandet är befogad och att den är i enlighet med Riksdagens revisionsutskotts betänkande ((ReUB 6/2018 rd). I redogörelsen lyfter man fram en starkare roll inom integrationen för fritt bildningsarbete. Den svenskspråkiga fria bildningen har en central roll inom integrationen på svenska då årligen ca 2 500 deltar i olika former av utbildningar och kurser som riktar sig till nyanlända och migranter.
Bildningsalliansen anser att det i redogörelsen saknas en klar bild av nuläget kring den svenska integrationen. Det här bidrar till att man inte ser de utmaningar de förslagna åtgärderna kommer att innebära för integrationen på svenska. I den utbildningspolitiska redogörelsen fanns det förtjänstfullt ett eget kapitel för den svenskspråkiga utbildningen med egna specifika åtgärder. Ett liknande kapitel kunde finnas i den här redogörelsen. Det skulle tydliggöra de utmaningar men också möjligheter som finns vad gäller den svenska integrationsvägen.
Redogörelsen införlivar de åtgärder som redan görs inom reformerna kring bl.a. kontinuerligt lärande, kommunernas sysselsättningsförsök och de nationella kompetenscentren, vilket bidrar till en fungerande helhet av strukturer, integrationsfrämjande åtgärder, utbildning, sysselsättning och förmåner. Bildningsalliansen anser det viktigt och befogat att redogörelsen kopplas till pågående reformer. För att de åtgärder som föreslås ska kunna förverkligas behövs ett tätt och fungerande samarbete mellan de myndigheter som ansvarar för integrationsfrämjande arbete.
Bildningsalliansen anser med hänvisning till hur integrationen förverkligas på svenska inom fritt bildningsarbete och till att rätten att lära sig ett språk är en grundrättighet, att integrationsutbildningen och utbildningar med fokus på språkinlärning och samhällsfärdigheter överlag kunde förverkligas som utbildningar inom utbildningssystemet och inte ses som en arbetskraftspolitisk åtgärd.