En majoritet av finländarna (71 %) anser att allmänbildningen har försvagats i Finland. Två tredjedelar (66 %) är oroade över försämrad läs- och läsförståelseförmåga, och nästan lika många (63 %) uttrycker bekymmer över livsfärdigheter.
Dessa resultat framgår av den första finska Bildningsbarometern (Sivistysbarometri), som Fri Bildning rf har genomfört inom ramen för Bildningens år, för att undersöka finländarnas syn på bildningens roll i samhället.
Bildningsbarometern genomfördes av den tvärvetenskapliga forskningsinstitutionen E2 Forskning. Undersökningen baseras på en enkät riktad till vuxna i Fastlandsfinland, där över tusen finländare deltog. Materialet samlades in under sommaren 2024.
Läsfärdighetens försvagning oroar finländarna
Två av tre finländare (66 %) är oroade över försämrad läs- och läsförståelseförmåga, medan nästan lika många (63 %) bekymrar sig över försämrade livsfärdigheter. Oro för läsfärdighetens försvagning återfinns hos anhängare av alla partier.
Ungefär hälften av respondenterna är oroade över försämring av skrivfärdigheter (53 %), hantverkskunnande (50 %), naturkunskap (49 %) och fysiska färdigheter (48 %), såsom simkunnighet.
Utbildningsbakgrunden syns i resultaten. Högutbildade uttrycker oftare oro över finländarnas läsförmåga. De med enbart grundskoleutbildning är däremot mindre oroade över försämrad skrivförmåga och medieläskunnighet, men bekymrar sig oftare för försämringen av praktiska färdigheter.
”Över hälften av kvinnorna är tydligt oroade över finländarnas emotionella färdigheter, medan detta bara gäller en tredjedel av männen. Förmågan att identifiera känslor och hantera känsloreaktioner är viktig i olika livsskeden och högaktuell med tanke på samhällsförändringar och ökad psykisk ohälsa,” understryker Karina Jutila, verkställande direktör för E2 Forskning.
Nästan 90 procent ser välfärdssamhället som grundat på utbildning och bildning
En tydlig majoritet (87 %) anser att det finländska välfärdssamhället är byggt på utbildning och bildning. Bland anhängarna av Sannfinländarna är dock knappt en femtedel (18 %) av annan åsikt, och även bland unga under 30 år finns viss osäkerhet eller oenighet i frågan.
”Finländarna är medvetna om folkbildningens betydelse för landets historia. Kris- och omställningstider framhäver återigen behovet av bildningsarbete och uppfyllandet av bildningsrättigheter för alla befolkningsgrupper. En god framtid bygger på en hög bildningsnivå och viljan att lära nytt,” säger Fri Bildning rf:s ordförande Björn Wallén.
Mer än hälften av finländarna skulle stödja jämlikhet, idrott, demokrati och hållbar utveckling med offentliga medel
Mer än hälften av finländarna skulle stödja jämlikhet, idrott, demokrati och hållbar utveckling med offentliga medel. Nästan hälften (49 %) skulle också stödja livslångt lärande.
Kvinnor (67 %) skulle oftare än män (50 %) stödja jämlikhet med offentliga medel, och även yngre under 30 år (73 %) ser detta som viktigt. Åsikten bland de yngsta åldersgrupperna påverkas starkt av kvinnorna under 30 år, där hela 92 % skulle stödja jämlikhet med offentliga medel. Stöd för idrottande finansierat av offentliga medel är särskilt starkt bland män (60 %) och yngre under 30 år (62 %).
Utbildningsbakgrunden påverkar också åsikterna: Universitetsutbildade är mer benägna att stödja jämlikhet, demokrati, hållbar utveckling och livslångt lärande med offentliga medel.
Fri bildning ses som en viktig väg till nya kunskaper
Barometern undersökte finländarnas sätt att lära sig nya färdigheter, som språk, hantverk eller idrott. De mest populära sätten att lära sig nya färdigheter är kurser inom fri bildning, såsom medborgar- och folkhögskolor, där kvinnor oftare än män deltar.
Även självständiga nätkurser och instruktionsvideor är vanliga för att lära sig nya färdigheter, särskilt bland de yngre åldersgrupperna.
Över 90 procent anser att Finland bör värna om bildningsjämlikhet
En stor majoritet av finländarna (91 %) anser att "Finland bör säkerställa att människor har möjlighet att utveckla sig själva, oavsett bakgrund, bostadsort, ålder eller ekonomisk ställning.” Partitillhörighet visar vissa skillnader: Inga anhängare av Vänsterförbundet eller SDP är helt oense med detta påstående, medan 13 % av Samlingspartiets och 21 % av Sannfinländarnas anhängare är något eller helt oense.
En stor majoritet (78 %) anser även att invandrares integration bör stödjas genom att erbjuda dem utbildningstjänster.
Bildningsalliansen arbetar som bäst med en finlandssvensk Bildningsbarometer som kommer att publiceras under 2025.
Sivistysbarometri kan läsas i sin helhet här nedan: