Läroplansreformen behandlas omfattande. I rapporten betonas särskilt satsningen på mångsidig kompetens och målet att öka samhörigheten. På samma sätt som i utbildningsöversikten 2015 lyfter rapporten också fram att invandrarelever har sämre Pisa-resultat och avbryter sina studier oftare än elever som hör till majoritetsbefolkningen.
En positiv aspekt är att utrikes födda vuxna som bor i Finland deltar i utbildning i större utsträckning än i övriga Europa. Finland anses också vara det mest inkluderande landet av alla medlemsländer, dvs. elevernas socioekonomiska bakgrund har liten betydelse för studieresultaten.
Skillnaderna mellan elever som tillhör majoritetsbefolkningen och elever med invandrarbakgrund ökar
Enligt kommissionen bör möjligheterna för särskilt utrikes födda elever och elever med invandrarbakgrund förbättras. Enligt resultaten från Pisa 2012 är skillnaderna i studieresultat mellan elever som tillhör majoritetsbefolkningen och elever med invandrarbakgrund bland de största i Europa. Som eventuella orsaker nämns föräldrarnas utbildningsmässiga och socioekonomiska bakgrund, den huvudsakligen enspråkiga undervisningen, lärarnas förmåga att anpassa undervisningen samt lärarnas ork och motivation.
I rapporten tas inte i beaktande hur lång tid det tar att lära sig finska. Det tar ca 5–7 år för att uppnå de fördjupade språkkunskaper som behövs i skolarbetet. Invandringsåldern och ursprungslandet påverkar också Pisa-resultaten.
Finland har redan nått genomsnittsmålet när det gäller att minska avbrott i utbildningen bland 18–24-åringar (under 10 procent), men andelen utrikes födda som avbryter sin utbildning är betydligt större än den målsatta andelen. Av de studerande som är födda i Finland avbryter 9 procent sina studier, medan motsvarande siffra för utrikesfödda studerande är 18 procent. Den sistnämnda siffran har stigit i Finland, medan den har sjunkit i Europa i genomsnitt.
Enligt kommissionen är integreringen av flyktingar och asylsökande i skolan den mest aktuella frågan i Finland 2016. Undervisnings- och kulturministeriet har publicerat flera förslag till åtgärder och utbildningsanordnarna stöder eleverna på olika sätt.
I rapporten betonas utbildningens betydelse när det gäller att minska konsekvenserna av populism och olika extremrörelser, möjliggöra ett aktivt medborgarskap och deltagande i arbetsmarknaden samt skapa ett tolerantare och demokratiskare samhälle.
I de flesta EU-länderna ökas anslagen för utbildning, i Finland nedskärningar
I Finland låg finansieringen av utbildning länge på en hög och stabil nivå, men sedan 2011 har den minskat betydligt. Finland hör till de tio EU-länder där finansieringen minskade ytterligare 2014. I de flesta EU-länderna har utvecklingen ändrat riktning och 2014 ökade finansieringen av utbildning för första gången efter tre negativa år i rad. Ökningen var i genomsnitt 1,1 procent, i sex länder till och med över 5 procent.
År 2014 var utbildningsfinansieringens andel av bruttonationalprodukten 6,4 procent i Finland, vilket var en av de högsta siffrorna inom EU.
I Finland var utbildningsutgifternas genomsnittliga andel av alla offentliga utgifter 11 procent år 2014, dvs. över genomsnittet för EU, som då var 10,2 procent. Detta var ändå ingenting exceptionellt, för finansieringen av utbildning var högre än genomsnittet för EU i två tredjedelar av EU-länderna.
Utbildningsutgifternas relativa andel har ändå minskat i Finland på grund av nedskärningarna inom utbildningen. År 2011 var de andelen 11,9 procent av de totala utgifterna. När de nedskärningar som har planerats fram till 2020 genomförs kommer utbildningsutgifternas relativa andel av de totala utgifterna att minska ytterligare.
Education and Training Monitor 2016
http://ec.europa.eu/education/policy/strategic-framework/et-monitor_en
Ytterligare information vid Utbildningsstyrelsen:
specialsakkunnig Hanna Laakso, tfn 029 533 1117
specialsakkunnig Olga Lappi, tfn 029 533
undervisningsrådet Kristiina Volmari, tfn 029 533 1276