Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp för den fria bildningens framtid har publicerat sin halvtidsrapport. I rapporten lyfts den fria bildningen fram som en viktig resurs för att stärka det finländska samhällets livskraft, välfärd och resiliens.
Enligt arbetsgruppen har det landsomfattande nätverket av 286 läroanstalter goda möjligheter att möta samhällsförändringar som en åldrande befolkning, regionala skillnader, teknisk utveckling, förändrade kompetensbehov, polarisering och press på de offentliga finanserna.
Den fria bildningen når breda grupper i samhället och erbjuder möjligheter till kompetensutveckling, bättre välbefinnande, ökad handlingsförmåga och vägar vidare till fortsatta studier. År 2024 hade den fria bildningen 930 000 deltagare.
Arbetsgruppen ser den fria bildningen som en stark och flexibel aktör inom det livslånga lärandet. I rapporten föreslås bland annat att flexibla utbildningar, mikromeriter och handledning används mer systematiskt för att stärka kompetensen och öppna nya vägar till studier och arbetsliv.
Samtidigt betonas den fria bildningens roll i att stärka demokratiska färdigheter, resiliens och bildning i krissituationer. Gruppen lyfter också fram behovet av att utveckla digital kompetens och AI-kompetens för hela befolkningen.
En annan viktig slutsats är att den fria bildningens roll bör stärkas i arbetet för att främja integration, delaktighet och ett aktivt liv. Språkutbildning, gemenskapsbaserad pedagogik och lokal närvaro ses som särskilt viktiga verktyg.
Arbetsgruppen föreslår dessutom att tillgängligheten förbättras, att läroanstalternas kompetens tas bättre tillvara i regional utveckling och att lagstiftning, finansiering och arbetssätt ses över för att göra helheten mer enhetlig.
– Utbildningen inom den fria bildningen är en viktig samhällelig resurs som vi bör satsa på. Den fria bildningen är ett utmärkt sätt att utveckla sin kompetens utan att behöva avlägga en hel examen, säger undervisningsminister Anders Adlercreutz. Han framhåller också att den stärker samhällets beredskap, demokratin och människors möjligheter att ta ansvar för sina liv och för samhället.
Framtidsarbetsgruppen fortsätter sitt arbete fram till utgången av 2026 och lämnar sin slutrapport i december samma år.