Nyheter

Lagändring om integrationsutbildning försämrar integrerandes utbildningsmöjligheter samt läroanstalternas och kommunernas verksamhetsförutsättningar

Detta handlar det om

• Inom den fria bildningen deltar årligen 38 800 studerande i utbildningar riktade till invandrare.
  Den riktade finansieringen för denna grupp föreslås avskaffas.
• Statsandelarna för folkhögskolorna minskar med 15 %.
• Nedskärningen drabbar 43 folkhögskolor.
• För 7 folkhögskolor minskar finansieringen med över 50 %, för 21 med över 30 % och för 28 med över 20%.
• För integrationsutbildning på svenska inom den fria bildningen betyder det en nedskärning på 2,3 miljoner euro.
• Kommunernas integrationsersättningar minskas med cirka 30 miljoner euro.
• Det lagstadgade uppdraget att ordna integrationsutbildning tas bort från fria bildningens läroanstalter.
• Förändringen innebär att utbildningsplatser och läroanstalter försvinner, kommunens ansvar ökar men finansieringen minskar, ojämlikheten mellan regioner ökar och likaså risken för utomförskap.

Regeringens proposition om att reformera integrationstjänsterna är just nu på remiss. Genom regeringspropositionen ändras lagen om främjande av integration samt lagen om fritt bildningsarbete. Bildningsalliansen och Finlands Folkhögskolförening anser att regeringspropositionen är ytterst problematisk. Den tar bort det lagstadgade uppdraget från läroanstalter inom fri bildning att anordna integrationsutbildning och skär i finansieringen. Det här försämrar utbildningsmöjligheterna för personer som ska integreras samt minskar på kommunernas och regionernas verksamhetsförutsättningar. Reformen av integrationsutbildningen är inte en omjustering av finansieringen utan en betydande utbildningsnedskärning. Vem som helst kan lämna ett utlåtande i tjänsten; utlåtande.fi senast 10.2.2026.

1. Lagstadgat utbildningsuppdrag och finansiering avvecklas

Folkhögskolorna har enligt lag haft uppdraget att anordna utbildning som stöder integration, undervisning i grundläggande litteracitet samt grundläggande utbildning för vuxna, även för dem som omfattas av läroplikten. Uppdraget har förverkligats som en del av utbildningssystemet och med statsandelsfinansiering. Regeringspropositionen innebär att man kommer att ta bort integrationsutbildningen som frivilliga studier. Samtidigt tar man bort finansieringen som riktas till utbildningen, utan övergångsperiod. Det här tvingar läroanstalter att avveckla utbildningen redan innan lagen träder i kraft.

Folkhögskolor har under årtionden framgångsrikt ansvarat för integrationsutbildningen och visat sin handlingskraft även i krissituationer, såsom när Rysslands anfallskrig inleddes. Deras roll har varit central både för integrationen och för den övergripande samhällssäkerheten. Nu håller denna långsiktigt uppbyggda kompetens och de investeringar som gjorts med egna medel på att raseras genom beslut som försvagar samhällets krismotståndskraft.

2. Invandrares utbildningsmöjligheter och kulturella rättigheter försämras

Förslaget innebär att de som får integrationsstöd inte längre kan delta i frivilliga studier. Det här kommer att utestänga många grupper – såsom hemmavarande föräldrar, äldre och personer med särskilda behov – från folkhögskolornas språk- och samhällsutbildning. Dessutom begränsas invandrades kulturella rättigheter i och med att man föreslår en åldersgräns på under 30 år för grundläggande utbildning för vuxna utan alternativa utbildningsstigar.

3. Kommunernas ansvar ökar, men fungerande resurser försvinner

Kommunerna får ansvar för att ordna integrationsutbildning, men samtidigt tas en central och fungerande utbildningsresurs bort: läroanstalterna inom fri bildning. Kommunernas kalkylerade statsandelar för integrationstjänster minskar med cirka 30 miljoner euro. Det här ökar kostnaderna och den regionala ojämlikheten, särskilt i små och tvåspråkiga kommuner.

4. Konsekvenserna är omfattande och svåra att reparera

Som följd av nedskärningarna tvingas folkhögskolor minska sin verksamhet eller lägga ner helt, personal sägs upp och kompetens inom integrationsutbildning går förlorad. Minskningen av utbildningsplatser ökar risken för marginalisering och långtidsarbetslöshet samt försvagar den samhälleliga sammanhållningen och tryggheten. När folkhögskolor avvecklas försvinner även annan utbildning, såsom Folkhögskolåret för läropliktiga, och den regionala segregeringen förstärks.

5. Effektiv och fungerande utbildning är på väg att avskaffas

Forskning visar att folkhögskolornas utbildning för invandrare ger resultat: språkkunskaper, samhällsfärdigheter och förutsättningar för sysselsättning förbättras avsevärt. Att avskaffa denna verksamhet vore en utbildningspolitisk och samhällelig förlust, vars kostnader kommer att realiseras i kommunerna och statsfinanserna på lång sikt. Författningsförslaget måste ändras avsevärt innan det överlämnas till riksdagsbehandling.

Vad bör ändras i lagförslaget?

• Det lagstadgade uppdraget att anordna integrationsutbildning inom fria bildningens läroanstalter ska bevaras.
• Statsandelarna som riktas till uppdraget (moment 29.10.31) ska kvarstå hos läroanstalterna.
• Möjligheterna för personer att delta i frivilliga studier ska inte begränsas.
• Modellen med flera utbildningsanordnare för integrationsutbildning ska bevaras. Det ger människor med olika bakgrund möjlighet att utveckla sin kompetens.
• Personer som får integrationsstöd ska ha möjlighet att studera språk- och samhällsutbildning inom fri bildning.
• Grundläggande utbildning för vuxna är en allmänbildande utbildning. Läs- och skrivutbildning samt inledande skede ska vara öppna för personer med svaga grundläggande färdigheter för att säkerställa jämlikhet. Ifall en åldersgräns måste införas, ska det endast beröra personer i behov av slutskedet inom den grundläggande utbildningen för vuxna.
• Kommunernas faktiska förutsättningar att svara på invandrades behov ska tryggas.
• Läs- och skrivkunnighet är en grundläggande färdighet i vardagen och inte främst en arbetsmarknadsfråga. Bildningsuppdraget ska bevaras inom fri bildning.

Ladda ner hela ställningsragandet som PDF här

För mer infomation:
Henrika Nordin
Verksamhetsledare 
Bildningsalliansen r.f.
henrika.nordin@bildningsalliansen.fi
tel. 044 353 1813 

Tytti Pantsar
Verksamhetsledare 
Suomen Kansanopistoyhdistys – Finlands Folkhögskolförening ry
tytti.pantsar@kansanopistot.fi
tel. 044 531 8000

 

Bildningsalliansen har tagit ställning 8.8. till det budgetförslag som lades fram av finansminister Riikka Purra 6.8. Läs om budgetförslaget här.

I finansministeriets budgetförslag finns det avsevärda nedskärningar för den fria bildningen,
medborgarsamhället, konsten och kulturen, universiteten, integrationen och kommunen.

Fortsatta nedskärningar inom utbildningen är inte i samklang med regeringsprogrammets
åtgärder att förbättra utbildningens kvalitet, tillgänglighet samt att höja medborgarnas
kompetens samt sysselsättningsmöjligheter. En historiskt stor nedskärning inom den fria
bildningen gjordes redan år 2024 (-20,5 miljoner). I Finland råder för tillfället hög
arbetslöshet och arbetslivets omvandling kräver ny kompetens och omskolning.

Nedskärningarna inom fria bildningen och utbildningssektorn får inte förverkligas.

Läs hela Bildningsalliansens ställningstagande här

Det är viktigt att bevara och stärka de verksamhetsförutsättningar som möjliggör ett flexibelt och inkluderande fritt bildningsarbete. Stora nedskärningar har betydande och långtgående konsekvenser för tillgängligheten och kvaliteten i den fria bildningen.

I planen för de offentliga finanserna finns det en skrivning om att det kvarstår inbesparingar inom undervisningsministeriets förvaltningsområde (3,6 + 5,1 miljoner) som behandlas i samband med budgetförhandlingarna för 2026. Bildningsalliansen önskar att de nedskärningar som planeras i samband med budgetförhandlingarna för 2026 inte förverkligas. 

Läs hela utlåtandet här (pdf)