Nyheter

En ny handbok med titeln Vårt finländska samhälle – Jakobstadsregionen har tagits fram för att ge nyinflyttade en tydlig, praktisk och lokalt förankrad introduktion till det finländska samhället. Materialet riktar sig särskilt till personer som nyligen flyttat till Finland och vill förstå hur samhällets strukturer, tjänster och arbetsliv fungerar – både nationellt och i den egna regionen.

Handboken är uppbyggd kring tre centrala teman: basservice, samhället i Finland samt utbildning och arbete. Under avsnittet om basservice får läsaren en genomgång av den sociala tryggheten, Folkpensionsanstaltens roll och hur hälso- och sjukvården är organiserad inom Österbottens välfärdsområde. Det ges även konkreta anvisningar om hur man bokar vård, använder digitala tjänster och vilka rättigheter man har som invånare.

I delen om Finlands historia och samhällsutveckling presenteras landets väg från svenskt och ryskt styre till självständighet, välfärdsstat och EU-medlemskap. Även kultur, traditioner, minoriteter och jämställdhetsfrågor behandlas. Syftet är att ge en bred samhällsförståelse som kan fungera som grund för delaktighet och aktivt medborgarskap.

Den tredje delen fokuserar på utbildningssystemet och arbetslivet. Här beskrivs hur man söker arbete, vilka rättigheter och skyldigheter som gäller på arbetsmarknaden samt hur olika utbildningsstigar ser ut. Handboken lämpar sig både som undervisningsmaterial för integrationsutbildning och undervisning inom samhällsorientring men också som ett informationsmaterial.

Handboken bygger på den handbok som ursprungligen utvecklats av Helsingfors arbis, men materialet har inom projektet Inkluderande arbetsplats omarbetats och anpassats till lokala förhållanden i Jakobstadsregionen. Den innehåller ordlistor med centrala begrepp, reflektionsfrågor och praktiska uppgifter som stöder både språkundervisning och samhällskunskap.

Handboken är en del av projektet Inkluderande arbetsplats (2024–2026), ett ESF+-projekt med stöd av Europeiska socialfonden och Svenska kulturfonden. Projektägare är Yrkeshögskolan Centria, medan Bildningsalliansen och Kredu – Kristliga folkhögskolan i Nykarleby deltar som projektparter.

Projektets övergripande mål har varit att lyfta fram den internationella arbetskraftens potential och bidra till att människor med olika bakgrund känner sig välkomna och inkluderade på arbetsplatser i regionen. Genom att erbjuda tydlig och tillgänglig samhällsinformation vill vi stärka individens möjligheter att etablera sig, bygga nätverk och stanna kvar i regionen på lång sikt.

Sammanfattningsvis är handboken ett pedagogiskt verktyg som kombinerar samhällsinformation med språkutveckling och reflektion. Förhoppningen är att den inte bara ska fungera som en informationskälla, utan också som en bro in i det finländska samhället – där kunskap om strukturer, rättigheter och möjligheter blir en grund för aktiv delaktighet.

Du hittar handboken Vårt finländska samhälle - Jakobstadsregionen som PDF på denna länk: 

Årets upplaga lockade deltagare från myndigheter, affärsliv, forskning, bildningssektorn och civilsamhället. Årets tema, Från möte till möjlighet – framtidens integration på svenska, fokuserade på hur regeringens mål om att 5–10 % ska integreras på svenska skulle kunna förverkligas i praktiken. 

Evenemanget, som nu arrangerades för nionde gången av Folktinget, Bildningsalliansen och UF-centret, bjöd på inspirerande föreläsningar och engagerande diskussioner. Under dagen behandlades bland annat olika aspekter kring integration, såsom statistik, språkval, strukturer och tjänster i kommunerna. Kommunlala integrationstjänster är under förändring på grund av den nya lagen om främjande av integration som trädde ikraft vid årsskiftet 2025. 

Huvudtalare i år var Alyssa Bittner-Gibbs från Nordic Migrant Expert Forum. Hon delade med sig tankar om sin personliga integrationsresa från USA via Sverige till Åland. Mycket av Alyssas reflektioner handlade om vikten av språkval och kulturell förståelse. 

Senare under dagen gick deltagarna in i tematiska workshoppar kring: 

• jobbmöjligheter för invandrare och skapande av inkluderande arbetsplatser  
• integrationsutbildning i förändring (läroplanens innehåll och upplägg samt dess praktiska tillämpning för olika målgrupper av studerande) 
• bemötande i integrationsarbetet (deltagare fick nya redskap för att hantera etisk stress och komplexa krav, samt tips på hur man kan erbjuda samtalsstöd för invandrare gällande språkvalet). 

Under workshoppen där bland annat projektet Inkluderande arbetsplats var med och drog en workshop, identifierade deltagarna de mest akuta utmaningarna. De kom tillsammans på en hel rad kreativa och praktiska lösningar samt åtgärder. Utgångspunkten för workshopen var att deltagarna inte skulle låta sig begränsas av nuvarande ekonomiska resurser när de utvecklade sina idéer. 

Läs mer om resultaten genom att klicka på valfri rubrik nedan (öppnas som en bild)

Under projekttorget presenterade pågående projekt kring integration på svenska sin verksamhet och utbytte idéer och goda erfarenheter. Projekten fokuserade på nätverksskapande, karriärstöd, inkludering på arbetsplatsen, nya språkundervisningsmetoder och verktyg.  

En särskilt livlig diskussion erbjöds av kommunrepresentanter från 4 tvåspråkiga kommuner - Helsingfors, Jakobstad, Raseborg och Vasa. Diskussionerna lyfte fram kommunernas ökade ansvar, behovet av svensktalande arbetskraft och vikten av att synliggöra möjligheter på svenska i Finland. Stor uppmärksamhet riktades mot den fria bildningens betydelsefulla roll för integrationsutbildningen på svenska.

Det råder ingen tvekan att finlandssvenska integrationsdagar fortsätter att fungera som ett relevant och unikt expert-, diskussions- och nätverksforum kring integration på svenska i Finland. Den nya integrationslagen verkar ha skapat både utmaningar och möjligheter för alla aktörer inom integration, men reformens alla konsekvenser och resultat kommer att bli tydliga först längre fram i framtiden. Integrationen i sin tur förblir ett kollektivt ansvar. Det skulle behövas ännu mer strukturerat och tvärsektoriellt samarbete för att skapa tillväxt och hållbarhet i kommuner och där alla aktörer känner till varandras insatser. En möjlighet för mer koordinering och uppföljning på nationell nivå skulle kunna utredas vidare. 

Integration 2026, de nationella integrationsdagarna, kommer att arrangeras i Vanda. Alla intresserade är välkomna med igen år 2026. 

Vi besitter alla kunskaper och färdigheter som inte syns i våra betyg. En del av dem kan vi försöka beskriva i vår CV, men det är inte alltid helt enkelt. De nya nationella KAPOS-märkena som introduerades i Finland hösten 2024 är en sätt att lyfta fram just sådana baskunskaper och grundläggande färdigheter.

Det är bara läroinrättningar inom den fria bildningen (folkbildningen) som får dela ut dessa märken. Här finns en möjlighet att hjälpa många vuxna i Finland att få syn på sitt eget kunnande och hjälpa dem framåt. Det bidrar till att öppna nya vägar för lärande och delaktighet i samhället.

De viktiga (osynliga) vardagskunskaperna

Förmågan att hantera vardagen, kommunicera effektivt, använda digitala verktyg eller klara sig ekonomiskt i svåra situationer – det är exempel på kunskaper många vuxna besitter utan att kunna visa upp dem formellt.

Det finns också många som saknar just dessa färdigheter, vilket kan stå ivägen för jobb eller en utbildning.

Bildningsalliansen har fått ESF+-projektmedel för att hjälpa svensk- och tvåspråkiga läroinrättningar inom den fria bildningen att förstå och ta i bruk KAPOS-märkena. Projektet Kompetenslyftet kartlägger dagsläget, identifierar utmaningar, piloterar märken och skapar utbildningsmaterial för lärare, planeringspersonal och andra som arbtar inom fri bildning. Det här görs i samarbete med Svenska Folkskolans Vänner, Helsingfors arbis och Folkhälsan Utbildning/Norrvalla.

Vad betyder då KAPOS?

KAPOS står för Kansalliset perustaitojen osaamismerkit – det vill säga Nationella kompetensmärken för grundläggande färdigheter. De är digitala kompetensmärken (Open badges) som används för att synliggöra kunskap inom områden som:

• Digital kompetens
• Ekonomiska och numeriska färdigheter
• Kommunikation och välmående i arbetslivet

Sammanlagt finns det 32 olika märken. Märkena har utvecklats i ett samarbete mellan Utbildningsstyrelsen och repsenteranter för den fria bildningen. De registreras i det nationella systemet KOSKI. Den som har ett godkänt KAPOS-märke kan dela det via Min Studieinfo till exempel med en arbetsgivare, ta med det till en arbetsintervju eller samla på märken för fortsatta studier. Att ta ett märke är alltid frivilligt för deltagaren. Bekanta dig med märkena här: https://eperusteet.opintopolku.fi/#/sv/osaamismerkit

Varje märke har definierade kunskapsmål, men hur man når upp till dessa varierar. Eftersom mycket av den fria bildningen inte är bunden till nationella läroplaner, finns stor flexibilitet att utveckla kurser och utbildningar som svarar på olika behov.

KAPOS behövs för att

Enligt den senaste internationella PIAAC-undersökningen (2023) är det särskilt vuxna utanför arbetslivet och personer med invandrarbakgrund som behöver stärka sina grundläggande färdigheter. PIAAC visar att över 310 000 vuxna i Finland ännu har otillräckliga kunskaper för att fullt ut delta i samhället, arbetslivet eller utbildning. Du kan läsa mer om PIAAC-undersökningen här: https://www.oecd.org/en/about/programmes/piaac.html

Projektet Kompetenslyftet hjälper fler läroinrättningar att börja erbjuda märken som är till för alla. Vi lägger också ett särskilt fokus på grupper som riskerar att hamna utanför utbildning och arbetsliv: unga vuxna, arbetslösa, invandrare, och arbetssökande över 55 år.

Många vägar framåt

Inom projektet kommer en del utbildningar att tas fram (och utvärderas) specifikt för att lära ut KAPOS-märkenas grundläggande färdigheter. Även möjligheten att integrera KAPOS-märken i existerande kursutbud kommer att testas och utvärderas. Oavsett vilken metod som används är målet inte bara att stärka kunskaperna – utan också att öka märkestagarnas självförtroende, skapa upplevelser av att lyckas och öppna dörrar till vidare studier eller arbete.

Nya modeller för handledning tas fram, enhetlig praxis och samarbete med lokala aktörer som arbetskraftsområden, organisationer och föreningar piloteras.

Målet är hållbara strukturer och större delaktighet

Projektet siktar på att skapa hållbara verksamhetsmodeller som lever vidare efter projekttiden. Samtidigt förbättras matchningen mellan arbetsliv och lärande – genom att vuxnas kunnande blir synligt och användbart.

Projektet finansieras av NTM-centralen i Norra Österbotten (Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskus) som ett ESF+-projekt.

Tillsammans för synligare kunnande

Att stödja vuxnas basfärdigheter är en gemensam samhällsuppgift där såväl individen som samhället har en roll och ett eget ansvar. KAPOS-märkena och Kompetenslyftet är verktyg för att bygga broar till både lärande och arbetsliv.

Kompetenslyftet pågår 1.4.2025–31.3.2027.

Mer om projektet: https://www.bildningsalliansen.fi/sv/projekt/pagaende_projekt/kompetenslyftet/