Yleistukilaki

Yleinen näkemyksenne työskentely- ja asumisaikavaatimuksen asettamisesta tavanomainen yleistuen saamisen edellytykseksi

I propositionen föreslås att det allmänna stödet som betalas på grund av arbetslöshet ska betalas som integrationsstöd till en arbetslös arbetssökande som inte uppfyller arbetsvillkoret enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, som har bott i Finland mindre än tre år under de senaste tio åren och som är i behov av ekonomiskt stöd. Bildningsalliansen anser att det här sätter individer i olka positioner och är diskriminerande. Det är osäkert hur de integrerade som enbart varit t.ex. en kort tid i landet klara sig ekonomisk på enbart integrationsstödet. Bildningsalliansen understöder inte målsättningen med att arbets- och boendetid är ett villkor för allmänt stöd för att det sätter individer i olika positioner och är diskriminerande.

Tavanomaisen yleistuen saamisen edellytykseksi asetettaisiin vaatimus työttömyysturvalain mukaisen työssäoloehdon täyttämisestä. Näkemyksenne työskentelyvaatimuksesta

Vaihtoehtoisesti tavanomaisen yleistuen edellytykset voisi täyttää kolmen vuoden asumisella Suomessa. Näkemyksenne asumisaikavaatimuksesta

Yleinen näkemyksenne kielitaitoa koskevista poikkeuksista työskentely- ja asumisaikavaatimuksen soveltamiseen

Arbets- och boendetidskravet skulle inte tillämpas på personer som har visat tillräckliga kunskaper i svenka eller finska  (B1.1). Av erfarenhet vet vi att det är svårt att uppnå nivå B1.1 för många som går integrationsutbildning. Invandrade är en väldigt heterogen grupp med olika förutsättningar och behov. Lagen behöver också uppmärksamma grundläggande rättigheter att lära sig ett språk. Vad gäller integrationsutbildning på svenska kan utbudet vara väldigt olika i våra kommuner och regioner, vilket sätter personer som vill lära sig svenska i olika ställning. Propositionen kring lagen om främjande av integration (remisstid 10.2.2026) kan även försvåra integrationen på svenska ännu mer.

Työskentely- ja asumisaikavaatimusta ei sovellettaisi henkilöön, jonka äidinkieli on suomi, ruotsi tai saame. Näkemyksenne tästä poikkeuksesta

Työskentely- ja asumisaikavaatimusta ei sovellettaisi henkilöön, joka on osoittanut riittävän suomen tai ruotsin taidon (Eurooppalaisen viitekehyksen mukainen B1.1 taso) kielen kahdella osa-alueella. Näkemyksenne tästä poikkeuksesta

Esityksessä on arvioitu, että suurin osa osoittaisi kielitaitonsa kotoutumiskoulutuksesta saatavalla todistuksella. Lisäksi mahdollistettaisiin maksuton keskitason YKI-tutkinnon suorittaminen. Näkemyksenne kielitaidon osoittamisen tavoista

Kielitadon osoittamisen tavat määritettäisiin tarkemmin valtioneuvoston asetuksessa. Näkemyksenne tätä koskevan asetuksenantovaltuuden antamisesta

Työskentely- ja asumisaikavaatimusta ei sovellettaisi henkilöön, joka vamman tai muun vastaavan syyn takia voi osoittaa kielitaitoaan. Näkemyksenne tästä poikkeuksesta

Esityksen toimeenpanoon liittyy sekä Kelan että työvoimaviranomaisen toimivaltaan kuuluvia asioita. Näkemyksenne toimeenpanoprosessin toimivuudesta

Näkemyksenne yleistukilain 8 §:n mukaisen ulkomaalaista koskevan rajoituksen muuttamisesta tilapäisen suojelun oleskeluluvalla maassa olevien osalta

Kotoutumisen edistämisestä annettu laki

Näkemyksenne palveluun pääsemisen takuuajasta

Näkemyksenne takuuajan kuluessa tarjottavista palveluista

Näkemyksenne takuuajan toteutumisen valvonnasta

Laki yleisistä kielitutkinnoista

Näkemyksenne maksuttoman keskitason YKI-tutkinnon suorittamisen mahdollistamisesta

Lagen om allmänna språkexamina föreslås ändras så att lagen möjliggör avgiftsfrihet för mellannivåprov i finska eller svenska eller dess delprov. Bildningsalliansen understöder ändringen men vill uppmärksamma att det kräver en god vägledning så man inte hänvisar personen till språkexamina med för bristfälliga kunskaper och färdigheter eftersom prover enbart är avgiftsfritt en gång.

Esityksen vaikutukset ja perustelut

Näkemyksenne esityksen vaikutuksista kotoutumisen kannusteisiin

I sin helhet är det viktigt att det erbjuds olika utbildningar för dem om är arbetssökande eller är i integrationsprocessen. Eftersom våra kommuner och regioner är olika anser Bildningsalliansen att det behöver möjliggöras olika frivilliga studier för den här målgruppen, också inom den fria bildningen. Fritt bildningsarbete kan snabbt och flexibelt anordna utbildningar som stöder personer sysselsättning och integration och därmed minimerar tiden för när hen behöver integrationsstöd och/eller allmänt stöd. Utan tillräckliga tjänster och tillgängliga språk- och integrationsutbildningar försämras målgruppens möjligheter till sysselsättning och att bli inkluderad i samhälle. I värsta fall kan lagen ha en polariserande roll.

Näkemyksenne esityksen taloudellisista vaikutuksista

Näkemyksenne esityksen muista vaikutuksista

Näkemyksenne esityksen suhteesta perustuslakiin sekä EU-lainsäädännön ja muiden kansainvälisten velvoitteiden vaatimuksiin

Voimaantulo

Näkemyksenne esityksen voimaantulosta

Kotoutumistuki ja palveluun pääsemisen takuuaika koskisivat tilanteita, joissa henkilö muuttaa Suomeen ehdotetun lain tultua voimaan. Näkemyksenne tästä siirtymäsäännöksestä

Muuta lausuttavaa esityksestä

Muuta lausuttavaa esityksestä.

Helsingfors 16.2.2026

Anna Pensar-Kuivamäki                                                         Henrika Nordin

Ordförande                                                                            Verksamhetsledare

Brist i utredningen: fokus på förvaltning medan nyanländas perspektiv glöms bort
Utredningen fokuserar på administrativa strukturer och finansieringskanaler, inte på utbildningens kvalitet, tillgänglighet eller studerandes perspektiv. Internationella erfarenheter utnyttjas inte tillräckligt i utredningen, trots att exempelvis Norge och Tyskland visar på utmaningar med kommunbaserade modeller, såsom lärarbrist och svårigheter med stryning av verksamheten.

Finansiering via en kanal hotar utbildningens tillgänglighet
Från och med 2025 ansvarar kommunerna för integrationsutbildningen. Ministeriets förslag koncentrerar finansieringen till kommunernas statsandelar utan öronmärkning. Det här hotar fria bildningens roll inom integrationsutbildningen, trots att läroinrättningarna har varit centrala och flexibla utbildningsanordnare. Konsekvenserna kan bli försämrad regional jämlikhet, färre utbildningsplatser och förlorad kompetens.

Alternativa modeller har inte utvärderats tillräckligt Utredningen behandlar inte den nuvarande flerproducentmodellen eller en ackrediteringsbaserad modell, vilket begränsar beslutsunderlaget och försvagar utredningens trovärdighet.

Den fria bildningens roll är oersättlig
Läroanstalterna inom fritt bildningsarbete  har snabbt svarat på förändrade situationer, såsom flyktingkriser. De har kompetent personal och förmåga att erbjuda kvalitativ utbildning. Enligt lagstiftningen är integrationsutbildning en del av deras bildningsuppdrag, och finansieringen bör även i framtiden komma via undervisnings- och kulturministeriet.

Nedskärningar blir kostsamma
Regeringen planerar att minska finansieringen för integrationsutbildning med 15 miljoner euro från och med 2027. Forskning visar att detta skulle försämra invandrares välbefinnande och öka de offentliga utgifterna genom ökade transfereringar och förlorade skatteintäkter. Nedskärningarna äventyrar en lyckad integration och ökar risken för marginalisering.

Finansieringen måste stödja effektiv integration
År 2023 deltog cirka 7 000 personer i integrationsutbildning inom fritt bildningsarbete. Utan finansiering blir utbildningen för dessa studerande osäker. Integrationsutbildning bör ses som en utbildningspolitisk och bildningsmässig uppgift – inte enbart som ett arbetsmarknadspolitiskt verktyg.

Sammanfattade förslag:

• Finansieringen måste vara öronmärkt och behovsbaserad.
• Fria bildningens roll som utbildningsanordnare måste tryggas.
• Finansieringen bör kanaliseras via undervisnings- och kulturministeriet.
• Nyanländas behov och utbildningens effektivitet måste stå i centrum för utvecklingen.

Läs mera i länken nedan: Ställningstagande