Det arbete som påbörjades då är ingalunda avslutat, även om vi lever i ett Finland som har ändrats markant sedan 1800-talet. Idag erbjuder fri bildning möjligheter för alla finländare att ingå i ett sammanhang, att lära sig hantera en föränderlig värld och att bygga på sina kompetenser för att klara av ett arbetsliv i förändring. Detta arbete pågår varje dag i hela Finland. Det sker på våra folkhögskolor, i våra arbetar- och medborgarinstitut, vid våra sommaruniversitet, via våra studiecentraler och i föreningar och förbund. Alla arbetar på lite olika sätt och med delvis olika målgrupper. Tillsammans skapar de ett nätverk av möjligheter för alla finländare, något som också syns i användarstatistiken. Vi är en central del av medborgarsamhället och vi har mycket låga trösklar för deltagande. Samtidigt kommer hela tiden nya utmaningar som gör att den fria bildningen måste vara alert och flexibel. När Finland tog emot ett stort antal asylsökande 2015 var den fria bildningen snabb på att erbjuda studiemöjligheter. När Ryssland anföll Ukraina 2022 var den fria bildningen igen snabb på att reagera. När Corona stängde ner stora delar av samhället flyttade stora delar av den fria bildningen över till nätet. En allt större del av utbudet ger nu studiepoäng i det nationella KOSKI-systemet. Utbildningsstyrelsen förbereder som bäst ett statligt uppdrag som går ut på att den fria bildningen bidrar till att ge fler vuxna finländare grundläggande färdigheter.
Allt detta kräver samarbete över institutionsgränser och mellan olika regioner. Det är anledningen till att Bildningsalliansen finns. År 2023 fyller Bildningsalliansen 10 år. Verksamheten har växt kontinuerligt sedan starten 2013, mycket tack vare ett intensivt utvecklingsarbete och ett nära samarbete med systerorganisationerna. Trots sin ringa storlek lyckas föreningen kontinuerligt erbjuda fortbildningar, mötesplatser, nätverk och utvecklingsarbete via ett otal projekt. Bildningsalliansen arbetar också aktivt och intensivt med påverkansarbete gentemot myndigheter och politiker, något som varit speciellt viktigt under våren 2023 då nyheter om nedskärningar har nått oss. Bildningsalliansen jobbar för att det ska finnas en kvalitativ och fungerande bildning på svenska i Finland.
Det arbete som Bildningsalliansens medlemmar gör förblir ofta osynligt i media. För att råda bot på detta instiftade Bildningsalliansen 2019 årets fria bildare, en utmärkelse som delats ut årligen sedan dess.
I år går utmärkelsen till Ann-Louis Wikblad, timlärare i motion och dans för seniorer vid flera medborgarinstitut i Norra svenska Österbotten. Hennes kursdeltagare tycker att hon är en kunnig, glad och inspirerande lärare. Hon är villig att utvecklas och fortbildar sig kontinuerligt. 2022-2023 har Ann-Louis flera kurser i både Pedersöre, Nykarleby, Jakobstad och Larsmo. I Pedersöre har hon varit lärare sedan 2016, och i Nykarleby var hon lärare för första gången redan 1986, då med damgymnastik i Kovjoki. Många kursdeltagare berömmer Ann-Louis för kursinnehållet och hennes trevliga sätt samt för sina insatser för de äldre i regionen. Ann-Louis Wikblad är en mycket värdig mottagare av Årets fria bildare 2023.
Bildningsalliansen är centralorganisation för den fria bildningen i Svenskfinland. Medlemmarna består av upprätthållare för de svensk- och tvåspråkiga arbetar- och medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversiteten, idrottsutbildningscenter och studiecentralen.
För mera information:
Henrika Nordin, verksamhetsledare Bildningsalliansen
Tfn 044-353 1813, henrika.nordin@bildningsalliansen.fi
Finansministeriet utkom 6.3.2023 med en utgifts- och strukturkartläggning av den offentliga ekonomin. I den framkom det nedskärningar gällande fria bildningen. Idag 23.5.2023, har Finska notisbyrån publicerat en nyhet om att fria bildningen kan drabbas av en nedskärning på 70 miljoner.
Så här påverkar en nedskärning fria bildningen på svenska:
Finansministeriet föreslår att man kan spara in 50-90 miljoner av en summa på 182 miljoner som är reserverat för den fria bildningen i statsbudgeten. Det här betyder mellan 30-50% av hela finansieringen för fri bildning. Här kan nämnas att fria bildningens finansiering endast uppgår till 2.3% av budgeten för undervisningsministeriets förvaltningsområde. Därtill täcker statsandelsfinansieringen enbart 57% av kostnaderna, resten tas in via studieavgifter från de studerande eller genom läroinrättningarnas egna finansiering. En så här stor nedskärning skulle betyda följande för den fria bildningen på svenska:
- Läroinrättningar kan vara tvungna att avsluta sin utbildningsverksamhet i och med att man inte kan anordna utbildningen då finansieringen minskar med ca. 40% (om en nedskärning på 70 miljoner förverkligas). Möjligheterna att höja studieavgifterna är små. Fria bildningens studerande med högre högskoleutbildning uppgår till 37%. En högskoleexamen garanterar inte i sig att man har betalningsförmåga. 26% av fria bildningens studerande har enbart examen från grundläggande utbildning. Fria bildningen har studerande som är pensionärer, arbetssökande, nyanlända och migranter. En höjning av studieavgifter med t.ex. 30-50% är en omöjlighet, det skulle betyda bl.a. en förhöjning på flera tusen euro för folkhögskolornas långa utbildningar.
- Eftersom nedskärningar av fri bildning kommer att leda till färre läroinrättningar, kommer det att drabba landsbygden och glesbygden speciellt hårt. På landsbygden kan den fria bildningen vara den enda möjligheten till bildningstjänster efter grundläggande utbildning och/eller gymnasieutbildning. Svenskfinland är till stor del landsbygd. Nedskärningar leder till en utarmning av de svenskspråkiga bildningsmöjligheterna.
- Vi förlorar viktiga svenska rum för bildning, lärande och sociala sammanhang, speciellt för unga vuxna, vuxna och nyanlända. En stor del av den integrationsutbildning som erbjuds på svenska anordnas av den fria bildningen. Möjligheterna att integreras på svenska i våra svensk- och tvåspråkiga kommuner försämras.
- Färre läroinrättningar betyder färre möjligheter till grundläggande utbildning för vuxna, färre integrationsutbildningar, färre möjligheter till grundläggande färdigheter för vuxna på svenska. Samt om folkhögskolorna inte kan fortsätta med fria bildningen på svenska så finns det inte heller möjligheter att förverkliga läropliktsutbildning inom folkhögskolorna på svenska.
- Fri bildning ordnar också grundläggande konstundervisning. En nedskärning kommer också att påverka den. Det förminskar tillgängligheten till grundläggande konstundervisning i våra regioner och skapar ojämlika möjligheter till utövande av olika konstformer för våra svenskspråkiga barn och unga.
Nedskärningar inom fria bildningen kommer att leda till sämre tillgänglighet till utbildning på svenska. Vi kommer att förlora en viktig helhet i det svenskspråkiga utbildningssystemet. Den fria bildningen ordnar bl.a. utbildningar i övergångsskeden, öppna universitetsstudier, språkutbildningar för migranter, förberedande utbildningar inför studier på högskola och/eller olika konst- och kulturutbildningar samt lågtröskelutbildningar och grundläggande färdigheter för vuxna. Kvaliteten och mångsidigheten på svenskspråkig utbildning försämras om nedskärningar sker. Följden av nedskärningar kommer även att synas i förlorade arbetsplatser för lärare. Fri bildning sysselsätter ca. 3 000 lärare årligen. Enligt lagen om fritt bildningsarbete ska den vara öppen för alla. Tillgängligheten till bildning och utbildning på eget modersmål måste vara möjlig också i framtiden.
Bildningsalliansen är centralorganisation för den fria bildningen i Svenskfinland. Medlemmarna består av upprätthållare för de svensk- och tvåspråkiga arbetar- och medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversiteten, idrottsutbildningscenter och studiecentralen.
]]>De finlandssvenska integrationsdagarna 26-27.9.2022
De finlandssvenska integrationsdagarna ordnades i år den 26–27 september i Kommunernas hus och digitalt. Temat för årets integrationsdagar var positiv inkludering – nyckeln till gemenskap. Integrationsdagarna ordnas av Bildningsalliansen och Folktinget.
- Integrationsarbetet har funnits på Folktingets agenda sedan år 2010, långt i form av att stöda utvecklandet av integrationsstigar på svenska. Det är glädjande att se hur väl ukrainarna, som tvingats fly sitt land på grund av Rysslands anfall mot Ukraina, tagits emot i Finland. Det finns goda exempel på tvåspråkiga kommuner som aktivt möjliggjort integration av ukrainare på svenska, säger Folktingssekreterare Christina Gestrin.
Som huvudtalare under dagarna fungerade journalisten och aktivisten Renaz Ebrahimi och Carlos Rojas, doktorand vid Stockholms universitet. Ebrahimi lyfte upp vikten av att finländarna uppmärksammar sin privilegierade position som vit i ett nordiskt samhälle i relation till nyanlända som sällan når det privilegium finlandssvenskarna och finländarna har. Carlos Rojas betonade att integration handlar om möten mellan människor och att vi själva sätter gränserna och skapar segregation med såväl individuella som institutionella val. Integrationen är väldigt fokuserad på integrering av den nyanlända, medan fokuset borde vara på det mottagande landet och dess beredskap att förändras så att den nyanlända inte ses som ett problem för och i vårt samhälle.
- När vi pratar integration handlar det långt om möten mellan människor och att tillsammans pröva oss fram hur vi kan skapa ett samhälle där vi alla har en plats och en uppgift. Tänk om vi i samhället kunde sluta problematisera integrationen och i stället vara nyfikna inför de möten migrationen ger oss att utveckla det finländska och finlandssvenska samhället, säger verksamhetsledare Henrika Nordin vid Bildningsalliansen.
De finlandssvenska integrationsdagarna ordnades för sjunde gången. När vi inte träffats fysiskt på flera år konstaterades det av de som deltog att det är värdefullt att träffas och lära oss av varandras goda exempel.
]]>Den integrationspolitiska redogörelsen som varit på remissdebatt i riksdagen i förra veckan väckte diskussion. Glädjande är att det på flera håll i rapporten omnämns att det ska vara möjligt att integreras mer på svenska eller till och med på både svenska och finska.
- Rapporten lyfter fram att en smidig integrationsväg på båda nationalspråken ska säkerställas. Det betyder att när en invandrares egna önskemål om sysselsättning och utbildning utreds, så ska också klar information om hens rättigheter och möjligheter att välja svenska som integrationsspråk ges, säger folktingssekreterare Christina Gestrin.
Diskussion om den strukturella rasismen som finns i Svenskfinland lyftes upp under flera talturer. Ett av målen i den integrationspolitiska redogörelsen är att öka antalet invandrare som integreras på svenska så att det procentuellt motsvarar åtminstone de svenskspråkigas andel av befolkningen. Det här skulle positivt påverka finlandssvenskarnas medvetande om integration.
- Det behövs helt enkelt mer forskning om integrationen i Svenskfinland. Här kunde till exempel Migrationsinstitutet, centret för Svenskfinland, ha en roll. Men det förutsätter att centrets uppdrag utvecklas och breddas, säger Henrika Nordin som är verksamhetsledare för Bildningsalliansen.
De finlandssvenska integrationsdagarna arrangeras av Folktinget och Bildningsalliansen. Integrationsdagarna ordnades för sjätte gången, och för andra gången digitalt. Bland deltagarna fanns i första hand personer som arbetar med och är intresserade av integration på svenska i Finland.
]]>