Gemensamt pressmeddelande 19.12.2024

Integrationsutbildning som anordnas av fria bildningens läroanstalter hotas att upphöra – Finland behöver flexibla möjligheter att lära sig språk

Det finns en risk att anordnadet av integrationsutbildningen är på väg att förändras på ett sätt som skulle placera den utanför utbildningssystemet. Det här skulle beröva många läroanstalter ett viktigt bildningsuppdrag samt påverka migranters möjligheter att integreras, eftersom läroanstalterna har erfarenhet, kapacitet och förmåga att stödja migranter i deras integrationsprocess.

Vad handlar det om:

Ändringar har gjorts i lagen om främjande av integration, enligt vilka kommunerna från och med den 1 januari 2025 ansvarar för invandrares integration och integrationsutbildning. Kommunerna kan själva anordna utbildning, upphandla den från andra aktörer eller hänvisa studerande till självorganiserad integrationsutbildning, exempelvis till läroanstalter inom fritt bildningsarbete.

Arbetet med att reformera integrationsutbildningen fortsätter på arbets- och näringsministeriet. Följande stora ändringar är planerade att träda i kraft den 1 januari 2027. Som grund för det fortsatta arbetet finns en riktlinje enligt vilken läroanstalter inte skulle ha en självständig möjlighet, baserad på utbildningslagstiftning, att erbjuda integrations- och språkutbildning till invandrare.

Om denna riktlinje förverkligas kommer den avsevärt att försvaga tjänsterna kring integrationsutbildning. Det skulle innebära att verksamhetförutsättningar för 123 läroanstalter inom den fria bildningen, som framgångsrikt anordnar utbildning för invandrare, skulle urholkas och utbildningen för cirka 7200 årliga studerande skulle upphöra.

Ett omfattande nätverk för integrationsutbildning hotas att försvinna i Finland

Av aktörerna inom den fria bildningen anordnar 123 läroanstalter integrationsutbildning, grundläggande litteracitet och grundläggande utbildning för vuxna som en lagstadgad uppgift. Dessutom erbjuder folkhögskolor utbildning enligt läropliktslagen för unga invandrare med läroplikt. År 2023 studerade 7 200 migranter inom den fria bildningen med integrationsplan. I övrigt fanns det 36 000 studerande med annan kulturell bakgrund än finländsk som studerade i den fria bildningen. Om reformen fortsätter enligt den preliminära riktlinjen, kommer den fria bildningen att förlora en viktig samhällelig uppgift. Som en följd skulle Finland förlora ett omfattande nätverk för integrationsutbildning som har svarat på invandrares mångfacetterade behov.

– Läroanstalterna har utvecklat utbildningen under flera årtionden. De har kompetenta och utbildade lärare, expertis inom språkutvärdering, högkvalitativa lärmiljöer, goda kontakter till arbetslivet, fungerande vägledningstjänster samt fritidsverksamhet som stöder delaktighet, säger Tytti Pantsar, Folkhögskolföreningens verksamhetsledare.

– Denna värdefulla kompetens bör inte gå till spillo! Invandrarbefolkningen har vuxit och behovet av flexibla tjänster är större än någonsin. En modell med flera aktörer erbjuder den bästa lösningen för detta behov, säger Tuija Österman, generalsekreterare på Finlands Sommaruniveristet

En nedskärning till i finansieringen för fritt bildningsarbete

I beredningsarbetet som genomförs av arbets- och näringsministeriet ingår en plan på att allokera finansieringen för integrationsutbildningen till en kanal och en inbesparing som innebär att finansieringen minskas med 15 miljoner euro. En del av finansieringen för den fria bildningen planeras att överföras till arbets- och näringsministeriet och därifrån vidare till kommunerna för att anordna integrationsutbildning som arbetskraftsutbildning. För närvarande finansieras integrationsutbildning som genomförs som arbetskraftsutbildning av arbets- och näringsministeriet, medan utbildningen inom den fria bildningen finansieras av undervisnings- och kulturministeriet som en del av det finländska utbildningssystemet.

En överföring av finansieringen för fritt bildningsarbete till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde skulle i praktiken innebära en nedskärning av utbildningsfinansieringen överlag och den skulle slå mycket hårt mot det fria bildningen och särskilt folkhögskolorna och andra privata läroinrättningar inom den fria bildningen.

– Finansieringen för folkhögskolorna skulle minska med över 20 procent, vilket motsvarar en nedskärning på cirka 12 miljoner euro. Detta skulle påverka 45 folkhögskolor, varav en skulle förlora upp till 80 procent av sin finansiering och 21 folkhögskolor över 30 procent. Verksamheten vid dessa läroanstalter skulle vara allvarligt hotad och vissa skulle kanske behöva lägga ner, säger Finlands Folkhögskolförenings verksamhetsledare Tytti Pantsar.

Kan kommunerna hantera den ökade volymen?

I reformen av integrationsutbildningen skulle kommunernas ansvar för att anordna utbildningen öka samtidigt som resurserna minskas. Kommunerna skulle inte längre kunna förlita sig på att de lokala läroanstalterna inom det fria bildningsväsendet erbjuder integrationsutbildning, vilket innebär att de själva måste stå för hela utbudet.

År 2023 uppgick finansieringen för integrationsutbildning som arbetskraftsutbildning till 67,4 miljoner euro, deltagarna var 16 000 och utbildningsanordnarna 30. Motsvarande siffror för integrationsutbildning som genomförs som fri bildning var samma år: finansiering 16,8 miljoner, 7 200 studeranden och 123 läroanstalter.

– Klarar kommunerna av att hantera den ökade volymen med mindre resurser och på samma gång svara mot målgruppens ökande kompetenbehov? I integrationsutbildningen och den grundläggande litteraciteten behöver man speciellt beakta dem med bristfälliga grundläggande färdigheter och deras behov av både flexibla utbildningsmodeller och repetition. Eller blir en del av dem som ska integreras utan utbildning och grundläggande färdigheter, säger Tuula Kumpumäki, ordförande för Studiecentralerna rf.

Det svenskspråkiga nätverket av läroanstalter skulle försvagas

Reformen av integrationsutbildningen och dess finansiering påverkar det svenskspråkiga läroanstaltsnätverket. För närvarande erbjuder inte alla tvåspråkiga kommuner integrationsutbildning på svenska, vilket har inneburit att bland annat folkhögskolorna har kunnat möta lokala behov och ordnat svenskspråkig integrationsutbildning.

– Om en del folkhögskolor inte längre kan fortsätta sin utbildningsverksamhet på grund av ekonomiska förutsättningar, kommer också mängden av annan svenskspråkig utbildning att minska i flera kommuner. Det här skulle påverka utbildningsutbudet för svenskspråkiga läropliktiga och överlag de svenskspråkigas möjligheter till livslångt lärande , säger Henrika Nordin, verksamhetsledare för Bildningsalliansen. I det långa loppet är det frågan om att kommer det att finnas utbildning tillgängligt för olika individuella behov och har alla möjlighet till utbildning och bildning, oberoende ålder, språklig eller kulturell bakgrund och boningsort.

För mera information:

Henrika Nordin
Verksamhetsledare Bildningsalliansen rf
044 353 1813 henrika.nordin@bildningsalliansen.fi

Inger Damlin
Ordförande
Finlands svenska lärarförbund 040 089 7300 Inger.damlin@fsl.fi

Tytti Pantsar
Verksamhetsledare
Suomen Kansanopistoyhdistys – Finlands Folkhögskolförening ry 044 531 8000
tytti.pantsar@kansanopistot.fi

Tuija Österman
Generalsekreterare
Suomen kesäyliopistot ry – Finlands sommaruniversitet rf 050 302 8970
tuija.osterman@kesayliopistot.fi

Tuula Kumpumäki
Ordförande
Opintokeskukset ry Studiecentralerna rf
050 3239 143
tuula.kumpumaki@ksl.fi

Lauri Tuomi
Verkställande direktör
Kvs-säätiö (Kansanvalistusseura sr.)
050 476 9977
lauri.tuomi@kvs.fi

Det arbete som påbörjades då är ingalunda avslutat, även om vi lever i ett Finland som har ändrats markant sedan 1800-talet. Idag erbjuder fri bildning möjligheter för alla finländare att ingå i ett sammanhang, att lära sig hantera en föränderlig värld och att bygga på sina kompetenser för att klara av ett arbetsliv i förändring. Detta arbete pågår varje dag i hela Finland. Det sker på våra folkhögskolor, i våra arbetar- och medborgarinstitut, vid våra sommaruniversitet, via våra studiecentraler och i föreningar och förbund. Alla arbetar på lite olika sätt och med delvis olika målgrupper. Tillsammans skapar de ett nätverk av möjligheter för alla finländare, något som också syns i användarstatistiken. Vi är en central del av medborgarsamhället och vi har mycket låga trösklar för deltagande. Samtidigt kommer hela tiden nya utmaningar som gör att den fria bildningen måste vara alert och flexibel. När Finland tog emot ett stort antal asylsökande 2015 var den fria bildningen snabb på att erbjuda studiemöjligheter. När Ryssland anföll Ukraina 2022 var den fria bildningen igen snabb på att reagera. När Corona stängde ner stora delar av samhället flyttade stora delar av den fria bildningen över till nätet. En allt större del av utbudet ger nu studiepoäng i det nationella KOSKI-systemet. Utbildningsstyrelsen förbereder som bäst ett statligt uppdrag som går ut på att den fria bildningen bidrar till att ge fler vuxna finländare grundläggande färdigheter.

Allt detta kräver samarbete över institutionsgränser och mellan olika regioner. Det är anledningen till att Bildningsalliansen finns. År 2023 fyller Bildningsalliansen 10 år. Verksamheten har växt kontinuerligt sedan starten 2013, mycket tack vare ett intensivt utvecklingsarbete och ett nära samarbete med systerorganisationerna. Trots sin ringa storlek lyckas föreningen kontinuerligt erbjuda fortbildningar, mötesplatser, nätverk och utvecklingsarbete via ett otal projekt. Bildningsalliansen arbetar också aktivt och intensivt med påverkansarbete gentemot myndigheter och politiker, något som varit speciellt viktigt under våren 2023 då nyheter om nedskärningar har nått oss. Bildningsalliansen jobbar för att det ska finnas en kvalitativ och fungerande bildning på svenska i Finland.

Det arbete som Bildningsalliansens medlemmar gör förblir ofta osynligt i media. För att råda bot på detta instiftade Bildningsalliansen 2019 årets fria bildare, en utmärkelse som delats ut årligen sedan dess.

I år går utmärkelsen till Ann-Louis Wikblad, timlärare i motion och dans för seniorer vid flera medborgarinstitut i Norra svenska Österbotten. Hennes kursdeltagare tycker att hon är en kunnig, glad och inspirerande lärare. Hon är villig att utvecklas och fortbildar sig kontinuerligt. 2022-2023 har Ann-Louis flera kurser i både Pedersöre, Nykarleby, Jakobstad och Larsmo. I Pedersöre har hon varit lärare sedan 2016, och i Nykarleby var hon lärare för första gången redan 1986, då med damgymnastik i Kovjoki. Många kursdeltagare berömmer Ann-Louis för kursinnehållet och hennes trevliga sätt samt för sina insatser för de äldre i regionen. Ann-Louis Wikblad är en mycket värdig mottagare av Årets fria bildare 2023.

Bildningsalliansen är centralorganisation för den fria bildningen i Svenskfinland.  Medlemmarna består av upprätthållare för de svensk- och tvåspråkiga arbetar- och medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversiteten, idrottsutbildningscenter och studiecentralen. 

För mera information:

Henrika Nordin, verksamhetsledare Bildningsalliansen
Tfn 044-353 1813, henrika.nordin@bildningsalliansen.fi

Finansministeriet utkom 6.3.2023 med en utgifts- och strukturkartläggning av den offentliga ekonomin. I den framkom det nedskärningar gällande fria bildningen. Idag 23.5.2023, har Finska notisbyrån publicerat en nyhet om att fria bildningen kan drabbas av en nedskärning på 70 miljoner. 

Så här påverkar en nedskärning fria bildningen på svenska:

Finansministeriet föreslår att man kan spara in 50-90 miljoner av en summa på 182 miljoner som är reserverat för den fria bildningen i statsbudgeten. Det här betyder mellan 30-50% av hela finansieringen för fri bildning. Här kan nämnas att fria bildningens finansiering endast uppgår till 2.3% av budgeten för undervisningsministeriets förvaltningsområde. Därtill täcker statsandelsfinansieringen enbart 57% av kostnaderna, resten tas in via studieavgifter från de studerande eller genom läroinrättningarnas egna finansiering. En så här stor nedskärning skulle betyda följande för den fria bildningen på svenska:

- Läroinrättningar kan vara tvungna att avsluta sin utbildningsverksamhet i och med att man inte kan anordna utbildningen då finansieringen minskar med ca. 40% (om en nedskärning på 70 miljoner förverkligas). Möjligheterna att höja studieavgifterna är små. Fria bildningens studerande med högre högskoleutbildning uppgår till 37%. En högskoleexamen garanterar inte i sig att man har betalningsförmåga. 26% av fria bildningens studerande har enbart examen från grundläggande utbildning. Fria bildningen har studerande som är pensionärer, arbetssökande, nyanlända och migranter. En höjning av studieavgifter med t.ex. 30-50% är en omöjlighet, det skulle betyda bl.a. en förhöjning på flera tusen euro för folkhögskolornas långa utbildningar. 

- Eftersom nedskärningar av fri bildning kommer att leda till färre läroinrättningar, kommer det att drabba landsbygden och glesbygden speciellt hårt. På landsbygden kan den fria bildningen vara den enda möjligheten till bildningstjänster efter grundläggande utbildning och/eller gymnasieutbildning. Svenskfinland är till stor del landsbygd. Nedskärningar leder till en utarmning av de svenskspråkiga bildningsmöjligheterna.

- Vi förlorar viktiga svenska rum för bildning, lärande och sociala sammanhang, speciellt för unga vuxna, vuxna och nyanlända. En stor del av den integrationsutbildning som erbjuds på svenska anordnas av den fria bildningen. Möjligheterna att integreras på svenska i våra svensk- och tvåspråkiga kommuner försämras.

- Färre läroinrättningar betyder färre möjligheter till grundläggande utbildning för vuxna, färre integrationsutbildningar, färre möjligheter till grundläggande färdigheter för vuxna på svenska. Samt om folkhögskolorna inte kan fortsätta med fria bildningen på svenska så finns det inte heller möjligheter att förverkliga läropliktsutbildning inom folkhögskolorna på svenska. 

- Fri bildning ordnar också grundläggande konstundervisning. En nedskärning kommer också att påverka den. Det förminskar tillgängligheten till grundläggande konstundervisning i våra regioner och skapar ojämlika möjligheter till utövande av olika konstformer för våra svenskspråkiga barn och unga.

Nedskärningar inom fria bildningen kommer att leda till sämre tillgänglighet till utbildning på svenska. Vi kommer att förlora en viktig helhet i det svenskspråkiga utbildningssystemet. Den fria bildningen ordnar bl.a. utbildningar i övergångsskeden, öppna universitetsstudier, språkutbildningar för migranter, förberedande utbildningar inför studier på högskola och/eller olika konst- och kulturutbildningar samt lågtröskelutbildningar och grundläggande färdigheter för vuxna.  Kvaliteten och mångsidigheten på svenskspråkig utbildning försämras om nedskärningar sker.  Följden av nedskärningar kommer även att synas i förlorade arbetsplatser för lärare. Fri bildning sysselsätter ca. 3 000 lärare årligen.  Enligt lagen om fritt bildningsarbete ska den vara öppen för alla.  Tillgängligheten till bildning och utbildning på eget modersmål måste vara möjlig också i framtiden.

Bildningsalliansen är centralorganisation för den fria bildningen i Svenskfinland.  Medlemmarna består av upprätthållare för de svensk- och tvåspråkiga arbetar- och medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversiteten, idrottsutbildningscenter och studiecentralen.